Varför smittar gäspningar? Ny forskning avslöjar

Varför vi gäspar och varför det smittar

Har du någonsin undrat varför du gäspar när du ser någon annan göra det? Eller varför vissa situationer kan få en hel grupp människor att börja gäspa samtidigt? Det visar sig att det finns flera anledningar till detta fenomen.

En gäspning är när man tar en djup inandning följt av en utandning, oftast med öppen mun. Detta reflexmönster har studerats sedan antiken, men forskare har fortfarande inte helt förstått dess syfte. En teori är att gäspningar hjälper till att kyler ner hjärnan genom att öka blodflödet och syretillförseln.

Men vad som verkligen fascinerar forskare är hur smittsamheten hos gäspningar fungerar. Forskning visar att när vi ser eller hör någon annan gäspa, aktiveras spegelneuron i vår hjärna som gör att vi själva känner behovet av att gäspa. Detta kan ske även om man bara tänker på ordet “gäspning”.

Så nästa gång du går förbi en grupp människor som alla gäspar samtidigt, vet du nu varför det händer!

Vetenskapen bakom gäspningar och dess smittsamhet

Fysiologiska förklaringar till varför vi gäspar

Gäspning är en omedveten reflex som kan uppstå när vi är trötta eller uttråkade. Men vad händer egentligen i kroppen när vi gäspar? En teori är att gäspningar hjälper till att reglera syre- och koldioxidnivåerna i blodet genom att öka ventilationen. När vi gäspar vidgas också våra kärl, vilket kan hjälpa till att sänka temperaturen i hjärnan.

En annan teori är att gäspningar kan fungera som en social signal. Att se någon annan gäspa kan göra oss trötta eller uttråkade, och därför själva börja gäspa. Detta leder oss in på nästa punkt: smittsamheten hos gäspningar.

Studier som visar att även djur kan smittas av mänskliga gäspningar

Det är välkänt att människor ofta börjar gäspa när de ser någon annan göra det. Men visste du att även vissa djurarter, som schimpanser och hundar, har visat sig vara mottagliga för smittsamma gäspningar?

En studie utförd av forskare vid universitetet i Lund visade exempelvis hur schimpanser reagerade på videoklipp där andra schimpanser eller människor gjorde olika ansiktsuttryck – och därmed också inkluderade gäspningar. Resultatet visade att schimpanserna var mer benägna att själva gäspa efter att ha sett en annan individ göra det.

Neurologiska mekanismer bakom smittsamma gäspningar

Men varför är det så svårt att motstå en gäspning när man ser någon annan göra det? En teori är att detta kan bero på spegelneuron, som är en typ av nervcell i hjärnan som aktiveras både när vi utför en handling själva och när vi ser någon annan utföra samma handling.

När vi ser någon annan gäspa, aktiveras alltså våra egna spegelneuron för gäspning – vilket gör oss mer benägna att också börja gäspa. Detta kan också vara anledningen till varför vissa personer är mer mottagliga för smittsamma gäspningar än andra.

Hur sociala och emotionella faktorer påverkar gäspningar

Social konformitet som orsak till smittsamma gäspningar

Det är välkänt att gäspningar kan vara smittsamma. Men vad är det som gör att vi börjar gäspa när någon annan gör det? En teori är att det handlar om social konformitet. Vi vill inte avvika från gruppen, och när vi ser någon annan gäspa så tolkar våra hjärnor detta som ett tecken på att det är dags för oss själva att också göra det.

Denna teori stöds av studier som visar att människor oftare börjar gäspa när de befinner sig i grupp än när de är ensamma. Detta kan också förklara varför vissa personer är mer benägna att smittas av andras gäspningar än andra – de som känner sig mer bundna till sociala normer kanske har svårare att motstå impulsen.

Empati och spegelneuroners roll i samband med smittsamhet

En annan faktor som kan spela in vid smittsamma gäspningar är empati. När vi ser någon annan gäspa aktiveras samma delar av hjärnan hos oss själva som skulle aktiverats om vi hade gjort det själva. Detta beror på spegelneuroner, en typ av nervceller som kopplar ihop vår egen upplevelse med andras.

Forskning tyder på att högre grad av empati ökar risken för smittsamhet vid gäspningar. Detta kan bero på att personer med högre grad av empati är mer benägna att känna medlidande och sympati för andra, vilket i sin tur gör det svårare för dem att motstå impulsen att gäspa själva.

Stress, trötthet och andra emotionella faktorer som kan öka förekomsten av spontana eller medvetna gäspningar

Det finns också många andra emotionella faktorer som kan påverka hur ofta vi gäspar. En vanlig sådan faktor är stress – när vi är stressade ökar vår andningsfrekvens och vi blir mer benägna att ta djupa andetag, vilket i sin tur kan leda till fler gäspningar.

Trötthet är en annan vanlig orsak till både spontana och medvetna gäspningar.

Nya forskningsfynd om gäspningars effekter på människor och djur

Syrebrist vid sömnbrist

Forskare har länge studerat gäspningens syfte och beteendet bakom det. En av de senaste teorierna är att gäspningar kan vara en reaktion på syrebrist i hjärnan. Studier visar att när vi är trötta eller lider av sömnbrist, minskar mängden syre som når hjärnan, vilket kan leda till ökad gäspning. Gäspningar kan också fungera som en mekanism för att öka blodflödet och därmed syretillförseln till hjärnan.

Gäspningarnas koppling till hjärnfunktioner

Forskare undersöker också möjliga kopplingar mellan gäspningar och kognitiv förmåga, minne, inlärning etc. Resultaten av en studie publicerad i tidskriften Neuroscience and Biobehavioral Reviews indikerar att gäspningar kan ha en positiv effekt på vår förmåga att fokusera och utföra uppgifter som kräver hög koncentration. Forskarna tror att detta beror på den ökade blodcirkulationen som skapas genom gäspningen.

Djurs reaktioner på gäspningar

Gäspningar är inte bara ett mänskligt beteende – även djur gör det! Det finns tecken på att vissa djurarter kan reagera på andra arters gäspningar. Till exempel har studier visat att hundar kan gäspa i respons till mänskliga gäspningar, och det finns även bevis för att schimpanser kan gäspa när de ser andra schimpanser göra det. Detta tyder på att gäspningar kan spela en roll i social interaktion och kommunikation hos djur.

Gäspningars roll i social interaktion och kommunikation

Forskare har också undersökt hur vi människor reagerar på andras gäspningar. En studie publicerad i tidskriften PLOS ONE fann att vi är mer benägna att gäspa när vi ser någon annan göra det om vi känner personen väl eller om personen är vår överordnade. Detta tyder på att gäspningar kan ha en social funktion – som ett sätt att signalera trötthet eller avslappning till andra.

Foster som gäspar

Det finns också tecken på att foster kan börja gäspa redan vid 11 veckors ålder.

Varför vissa personer är mer mottagliga för smittsamma gäspningar än andra

Genetiska faktorer som kan påverka mottagligheten för smittsamma gäspningar

Vissa studier har visat att det finns en genetisk komponent som kan spela en roll i hur mottaglig en person är för smittsamma gäspningar. Forskare har identifierat ett specifikt område i hjärnan, kallad “supramarginal gyrus”, som verkar vara involverad i denna reaktion. Enligt en studie publicerad i tidskriften Current Biology år 2017 varierade graden av aktivitet i detta område mellan individer och korrelerade med deras tendens att smittas av gäspningar.

Skillnader i personlighet, ålder eller kön som kan spela en roll

Andra faktorer som kan påverka hur mottaglig en person är för smittsamma gäspningar inkluderar skillnader i personlighet, ålder eller kön. Enligt forskning utförd vid University of London tenderar extroverta människor att vara mer benägna att smittas av spontana gäspningar än introverta människor. Äldre människor anses också vara mer mottagliga för spontana gäspningar jämfört med yngre människor. När det gäller kön visade en studie från 2014 att kvinnor var mer benägna att bli smittade av spontana gäspningar än män.

Studier om hur olika sjukdomar eller mediciner kan påverka förekomsten av spontana eller medvetna gäspningar

Det finns också ett antal sjukdomar och mediciner som kan påverka hur ofta en person gäspar. Till exempel anses sjukdomar som multipel skleros, hjärnhinneinflammation och Parkinsons sjukdom öka risken för spontana gäspningar. Vissa antidepressiva läkemedel och antipsykotiska läkemedel har också visat sig öka förekomsten av både spontana och medvetna gäspningar.

Individuella skillnader i hjärnan och dess reaktioner på stimuli

Forskning har visat att det finns individuella skillnader i hur hjärnan reagerar på stimuli som kan utlösa gäspningar.

Gäspningar som en indikator på sömnbrist och trötthet

Sambandet mellan sömnbrist och ökad förekomst av spontana eller medvetna gäspningar

Gäspar du ofta under dagen? Det kan vara ett tecken på att du lider av sömnbrist. Enligt sömnforskare är gäspningar en reflex som hjärnan utlöser för att öka syretillförseln till kroppen när vi är trötta eller inte får tillräckligt med sömn. När vi gäspar vidgar vi våra luftvägar, vilket gör det möjligt för mer syre att komma in i lungorna.

Dessutom frigörs dopamin i hjärnan när vi gäspar, vilket kan ge oss en kortvarig energiboost och göra oss mer alerta. Men om du upplever att du behöver gäspa hela tiden, kan det vara en indikation på att din kropp försöker kompensera för bristen på sömn.

Användning av gäspningsfrekvensen som en indikator på trötthet eller bristande koncentration

Att mäta hur ofta man gäspar under dagen kan faktiskt vara ett användbart verktyg för att bedöma sin egen trötthetsnivå eller graden av bristande koncentration. Om du märker att du börjar gäspa oftare än vanligt under eftermiddagen kan det vara dags att ta en paus från arbetet och gå ut och sträcka på benen.

Förutom regelbundna pauser kan även koffein och motion hjälpa till att minska antalet spontana eller medvetna gäspningar under dagen. En kopp kaffe på morgonen kan ge dig en energiboost som håller dig alert under förmiddagen, medan en kort promenad efter lunch kan öka blodcirkulationen och göra dig mer alert.

Effekterna av koffein, motion och andra metoder för att minska antalet spontana eller medvetna gäspningar under dagen

Koffein är en av de vanligaste substanserna som används för att motverka trötthet. Det fungerar genom att blockera adenosinreceptorerna i hjärnan, vilket minskar trötthetskänslan och ökar vår vakenhet. Men det är viktigt att komma ihåg att överdriven konsumtion av koffein kan leda till sömnproblem på natten, vilket i sin tur kan leda till ännu mer gäspningar under dagen.

Kan gäspningar ha positiva effekter på hälsan?

Reglering av kroppstemperaturen

En teori om varför vi gäspar är att det kan hjälpa till att reglera kroppstemperaturen. När vi gäspar tar vi in mer luft, vilket kan sänka temperaturen i hjärnan och därmed kyla ner hela kroppen. Detta kan vara en anledning till varför vi oftare gäspar när det är varmt eller när vi tränar.

Stresshantering och minskad ångest

Det har också föreslagits att gäspningar kan ha en koppling till stresshantering och minska ångest. En studie från 2014 visade att personer som lider av social fobi ofta gäspar mer än personer utan denna åkomma. Forskarna bakom studien menar att detta kan bero på att gäspningar frigör dopamin, som i sin tur kan minska stress och ångest.

Djupa andetag vid spontana eller medvetna gäspningar

När vi gäspar tar vi oftast djupa andetag, vilket kan ha positiva effekter på vår hälsa. Genom att ta djupa andetag ökar syreupptaget i lungorna och blodet syresätts bättre. Detta leder till en rad positiva effekter såsom minskad trötthet, ökad koncentration och förbättrad sömnkvalitet.

Om du vill dra nytta av de positiva effekterna av djupa andetag behöver du inte vänta på ett naturligt eller spontant gäsp. Istället kan du medvetet ta djupa andetag genom att exempelvis använda dig av andningsövningar eller yoga.

Andra hälsorelaterade teorier om gäspningar

Utöver de ovan nämnda teorierna finns det flera andra hälsorelaterade förklaringar till varför vi gäspar. En teori är att gäspningarna kan hjälpa till att öka blodflödet i kroppen och därmed förbättra vår prestation vid fysisk aktivitet.

En annan teori är att gäspningar kan ha en koppling till vårt immunförsvar. Forskare har upptäckt att när vi gäspar aktiveras vissa delar av hjärnan som också är involverade i immunförsvaret. Detta har fått vissa forskare att tro att gäspningar kan ha en roll i vår förmåga att bekämpa sjukdomar och infektioner.

Sammanfattning av “Varför vi gäspar och varför det smittar”

Gäspningar är en naturlig reflex som kan utlösas av flera faktorer, inklusive trötthet, stress och brist på syre. Dessutom är gäspningar smittsamma, vilket innebär att när du ser någon annan gäspa så ökar chansen att även du kommer att göra det.

Forskning visar att sociala och emotionella faktorer också kan påverka gäspningsmönster. Till exempel kan människor som har högre grad av empati eller social interaktion vara mer benägna att smittas av gäspningar.

Nya forskningsfynd visar också på många effekter av gäspningar på både människor och djur. Gäspningar kan indikera sömnbrist och trötthet, men det finns också tecken på att de kan ha positiva effekter på hälsan.

Det finns vissa personer som är mer mottagliga för smittsamma gäspningar än andra, men exakt varför detta sker är fortfarande oklart. Vissa studier tyder dock på att personer med högre grad av empati eller social interaktion kanske har en större tendens att smittas.

Slutligen kan det vara viktigt att notera hur viktigt sömn och vila är för vår hälsa. Om du lider av sömnbrist eller trötthet bör du överväga att ta hand om dig själv bättre genom regelbunden träning, tillräckligt med sömn och sunda kostvanor.

FAQ

Vad kan jag göra för att minska risken för smittsamma gäspningar?

Försök att undvika situationer där du är nära andra människor som gäspar. Om du känner dig trött eller sömnig, se till att ta en paus och vila så mycket som möjligt.

Kan gäspningar vara farliga?

Gäspningar i sig är inte farliga, men de kan indikera sömnbrist eller trötthet, vilket kan ha negativa effekter på hälsan på lång sikt.

Varför smittar gäspningar?

Smittsamma gäspningar anses bero på spegelneuronerna i hjärnan, som aktiveras när vi ser någon annan utföra en handling som vi själva har utfört tidigare.

Vilka faktorer påverkar hur ofta jag gäspar?

Trötthet, stress och brist på syre kan alla utlösa gäspningsreflexen. Sociala och emotionella faktorer kan också spela in.

Kan jag träna mig själv att inte smittas av gäspningar?

Det finns ingen garanti för att du inte kommer att smittas av smittsamma gäspningar. Men genom att undvika situationer där många människor samlas och genom att ta hand om din egen hälsa och välbefinnande kan du minska risken.